5 maj 2015

Förutsägelsen

Edda håller på att sluta sova på dagarna. Särskilt om det är jag som lägger henne. Av nån anledning har hon fått för sig att hon inte ska somna i vagnen, utan att jag ska sitta med henne i famnen och gunga henne i trädgårdsgungan medan hon sover (en gång, i ett desperat ögonblick försökte jag med just det, det misslyckades också, men enda sedan dess är hon övertygad om att det är så hon föredrar att bli vyssjad till sömns, dagtid.) Just nu sover hon väl ungefär varannan, var tredje dag, däremellan är det tvärstopp.

Denna konversation utspelade sig idag.
Jag: Edda, sak du sova idag?
Edda: Ja. Ag tutt på. Ag opa mamma gunga mej. Ag båka. (Jag vill ha tutten/nappen, jag ska ropa "mamma, gunga mig", jag ska bråka.)

Som tur är hade hon fel, jag gick ut på en promenad med henne eftersom jag skulle köpa sytråd, och hon somnade redan efter tre kvarter.

2 kommentarer:

  1. minna lindeb5 maj 2015 17:13

    Ha ha! Där fick hon. Båka. Nej. Sytråd jo. unta nappiin. Gullunge att argumentera men somna inom tre kvarter.

    SvaraRadera
  2. Det är så kul att läsa om Edda när Greta ju är i samma ålder. Känner igen mycket, speciellt det där härliga talet. Vi var rädda att dagssömnen redan fallit bort under april då hon var hemma med pappa, men det ordnade till all lycka upp sig när vi kom tillbaka till dagmammavardagen och tidigare morgnar!

    SvaraRadera