3 oktober 2017

Jag, jag, jag!

En lista, hurra! Trots att jag inte ens bloggar på sevendays (det har ni väl märkt, va?) så tänker jag sno deras lista. Den här människan tror jag alltså att jag är i olika sammanhang.

På jobbet

Jag jobbar ensam för det mesta. Jag hittar mitt dagliga umgänge på Facebook, och förhalar saker genom att delta i olika diskussioner på fejan, fast jag egentligen borde jobba. Jag är faktiskt riktigt förvånad över hur mycket jag får gjort med tanke på hur många gånger per dag jag avbryter mig för att hänga på Facebook, se på youtubeklipp, elda, leta efter sötsaker i skåpen, plocka upp efter familjen och annat som inte hör till mitt jobb. Jag är en effektiv slacker, kanske?

På festen

Den som pratar med alla. Jag älskar att mingla runt och prata om ditt och datt med så många som möjligt. Nu låter det kanske som om jag är en riktig festprisse, det är jag inte. Dessutom är jag väldigt kvällstrött, så när jag blir sömnig går jag hem. Min fest-FOMO har jag lämnat bakom mig för många, många år sedan.

I kompisgänget

Jag är absolut ingen gängmänniska, har jag insett. Jag har många vänner, men umgås bäst med dem på tumanhand, inte i grupp.

För tillfället är jag ändå en ganska dålig vän. Familjen, jobbet och vardagslivet får nästan all min tid, om det mot förmodan blir tid över är jag gärna ensam.

På gymmet

Jag går inte på gym med maskiner, skulle jag göra det så skulle jag antagligen prata mer än gymma. När jag går till studio z på yoga eller något danspass passar jag på att ha det trevligt socialt också, innan och efter passen.

I bloggvärlden

Tydligen en som skriver listor.

I skolan

Nå nu går jag ju inte i skolan längre, men när jag gjorde det var jag ganska samvetsgrann. Inte en toppelev, men jag fick oftast åttor, nior och tior, vågade aldrig chansa på att gå till skolan och skriva ett prov jag inte hade läst till. Och dagen efter provet hade jag glömt det mesta.

Jag var också den som alltid svarade på lärarnas frågor, för jag föreställde mig att det var så jobbigt för lärarna att bara mötas av tystnad.

Bland okänt folk

Jag är inte särskilt blyg, om vi säger så. Jag är väldigt nyfiken på människor och  kan oftast inte hålla mig från att prata med dem och ta reda på mer om dem. Eller klart jag kan, men jag vill inte.

På restaurang

Artig. Kritisk i tysthet, överdrivet entusiastisk då maten är god.

I klädbutiken

Irriterad. Jag tycker inte alls om att shoppa, särskilt inte i sällskap, jag shoppar bäst för mig själv, för då får jag gå vidare så snabbt jag vill. Att vänta på folk i butiker är jobbigt, särskilt på vintern då man har vinterjacka och är svettig.

I en okänd stad

Jag älskar tanken på att resa, att titta på folk, att fantisera om hur det skulle vara att bo på ett annat ställe. I verkligheten är det ofta också härligt, men bara om jag har en base camp i staden i fråga, nånstans dit jag kan gå och nolla mig, och vara ifred en stund, ligga och läsa och vara ensam. Att släpa på bagage en lång stund i en okänd stad utan att veta vart jag ska gå tycker jag är jobbigt.

På flyplanet

Ganska lugn. Jag tycker det är spännande att lyfta, men tråkigt medan jag är i luften. Och så tänker jag alltid på döden, och på hur jag ska göra om det blir kris (det gör jag för övrigt i alla lägen. Jag har oftast en plan.)

I en relation

Oj, alla relationer är ju så olika. I min relation med Caj är jag inte rädd för att visa mig trött eller ledsen, men jag är ganska dålig på konflikter. Jag är bra på att kramas och pussas, blir förvånansvärt sällan irriterad (det beror kanske mer på Caj än på mig) och skrattar mycket, utom när jag är trött. Jag är mån om att det ska vara rättvist. Även om jag känner mig rätt trygg i just min relation saknar jag förvissningen om att en relation ska tåla precis vad som helst, för det tror jag inte den gör. Vissa människor verkar vara så otroligt hänsynslösa och oförsiktiga med varandra. Jag skulle inte själv vilja ha det så, men föreställer mig att man ändå måste vara väldigt trygg i sin relation då man utsätter den för sån skit.

I relation till mina barn är jag sträng, går alltid till botten med allt, pratar hela tiden med barnen och påminner dem ofta om det jag tycker de behöver lära sig (respektera andra människor, vara snälla, veta sina egna gränser osv). Jag vet att jag är onödigt mästrande ibland, men det är svårt att sluta. Jag är också kärleksfull, inflikar Caj här. Hoppas han har rätt.

I hissen

Den som ler och småpratar med folk jag inte känner, eftersom jag är nyfiken. (Fast om det är nån jag får dåliga vibes av tittar jag bort och håller käft.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar