Estland

Det är morgon, och jag har vaknat till min sista dag i Estland. Jag tror jag aldrig har bott på ett så fint hotell som det jag bor på nu. Jag bor högst uppe, med blommiga tapeter och tjocka takbjälkar, marmorgolv i badrummet och guldkranar. Det är lyxigt att vara jag, idag.

Om en liten stund ska jag checka ut och ta mig till universitetet, femtio meter bort. Där ska jag hålla en 90 minuter lång presentation för en grupp som studerar svenska för första året, de har alla läst Alberta Ensten och uppfinnarkungen. Det är alltså där jag ska prata lååångsamt på svenska. Få se hur det går.

Eftersom jag är hemskt dålig på att minnas att fotografera har jag en ganska konstig samling bilder som minne från den här resan. Här kommer några.

Estnisk version av Saffransmysteriet. (Bilden är främst tagen för Lovis och Iduns skull.)

Ett dockskåp som visar processen hur en bok blir till.
Tagen på barnbokscentralen i Tallinn – ett underbart ställe!

Grupperna jag träffade igår: Tallinn på plats, Vasa och Tartu med via Skype.
Det blev jättelyckat, vi pratade om allt möjligt, från kultur till feminism.

Den estniska busslyxen: egen skärm med filmer, musik och ljudböcker.
Fast för mig räckte möjligheten att göra allt detta, jag lyssnade på podcaster istället.

Här sov jag i natt. Gott som bara vad. Ah!

Ett litet skrivbord som jag kanske kunde ha skrivit vid.

Bjälkarna i grannens öga taket.

Lite av tapeten och toadörren. Så behagliga färger, dessutom.

Badrummet med guldkranarna och marmorgolvet.

En bild av Kapitalimaja, bara för att det var ett så roligt namn.

Det ska tydligen vara litteraturfestival här snart.
(Jag tänkte genast att Mia borde komma hit då, för lite müsti-fiktsioon.)

Fast det kan kännas lite trögt att komma sig iväg på de här resorna (särskilt medan jag förbereder vad jag ska säga, det är det jobbigaste av allt!),  är det alltid jätteroligt sen när jag väl är på plats. Och i mitt stilla sinne igår konstaterade jag att jag verkligen älskar den där kontakten med folk, jag är så långt ifrån att vara introvert man kan komma. Att vistas bland folk, prata och mingla ger mig en sån oerhörd energiboost. (Fast att vara ensam här på hotellet är också skönt, på ett helt annat sätt. Ganska fint att få uppleva båda.)