Gulliga saker Edda gör

Det här är inte intressant för alla, men säkert för någon. Edda är ett år och åtta månader och kan en massa saker nuförtiden.

• Hon har börjat prata. Flera ord i rad, dessutom. Men det gäller att känna henne för att fatta vad hon menar, de flesta stavelser mimar hon bara. Ord som hörs bra är "MINA!" (det ropar hon alltid om hon vill ha något, det är både otrevligt och gulligt, "HEJ!", "DIIDUNN" och "S-A" (Det sistnämnda betyder oftast Lovis, men kan också betyda mysli, eller Jonas, hennes morbror).
• Hon har slutat svara nej på allt. Numera kan hon också säga ett glatt "M-m" medan hon nickar en gång och höjer ögonbrynen. Det betyder alltså ja. (Fast rätt ofta luras hon lite och svarar ja på sånt som inte är sant.)
• Hon sjunger. Hon har hittat på en egen sång med texten "aaa-a-aaa-aa... mina!" En kväll satt hon på sin stol och sjöng den, sen avbröt hon sig och plirade finurligt mot mig och berättade: "mina, sung" (att hon sjöng "mina", alltså).
• I dag tog hon ett vykort Faffa och Peggy skickat från Chicago, sedan hämtade hon en pytteliten plasthund och berättade en massa saker om kortet åt hunden. Hon höll upp den och visade kortet åt den och tittade turvis på den och på bilden.
• På öppna förskolan tycker hon mycket om att sjunga. Hon kan rörelserna till de flesta låtarna men sjunger aldrig med själv, visar bara, noga.
• Hon är väldigt frimodig i köket och serverar sig allt möjligt. Hon älskar mysli. Idag åt hon också lite gammalt ris som hon hittade i en sopskyffel. Frukt gillar hon. Och gröt.