Och just precis efter att jag började känna mig frisk, började jag känna mig krasslig igen. Jag som hade tänkt aktivera mig på studio z* (jag har inte varit på ett enda gympapass sedan innan vi började renovera), promenera eller cykla till och från jobbet (det har jag gjort den här veckan, men i dag fick jag åka bil, det svider i näsan, halsen känns tjock och jag har huvudvärk), och som dessutom har tagit itu med mitt bristande vitaminintag (från och med några dagar tillbaka äter jag d-vitamin, vitamintabletter, ett konstigt grönt pulver som innehåller spirulina, vete- och korngräs och andra mystiska substanser, dricker msm och gör egen kefir som jag inmundigar varje dag) och ändå kryper den i kroppen, förkylningen.
Det är inte det enda som tar ner på arbetsmotivationen. Jag har jag skrivit 23 kapitel på en bok och den spårar ur mer och mer hela tiden. Det som var så roligt i mitt huvud håller på att bli mörkt och eländigt istället. Det passar kanske inte ens målgruppen. Jag vet inte vad jag håller på med längre. (Längre, eller just nu? Hoppas på det senare, för i så fall är det övergående. Bara jag får tag i Caj ska jag be honom komma och hämta mig, så jag får ligga under en filt och läsa barnböcker, har minst tre jag ska läsa "i researchsyfte". Fast mest för att jag har på känn att de är bra, så klart.)
Jag väntar med spänning på att min blogg ska bli ett mecka för muntra tankar och positiva upplevelser. När ska det hända, när ska det ske?
*Tro det eller ej, men det är jag som har fotat bilden på studions framsida! Den där instruktörerna hoppar. Jag är mer imponerad över att de lyckades hoppa upp i luften samtidigt, än jag är över min insats i det hela.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar