När jag studerade fuskade jag som bara vad när jag gjorde mat. Jag ville inte köpa konstiga matvaror som bara skulle användas en gång. En ädel tanke förstås, men å andra sidan resulterade det i att all mat jag gjorde smakade ungefär likadant. Och det var rätt trist.
Därför avgav jag i något skede ett nyårslöfte: att sluta fuska med ingredienser i olika recept. Som så ofta när jag ställer in mig på något går det inte på en gång, men efter ett år eller två, rentav tre, hade jag blivit mycket bättre på att göra god mat enligt recept. Så till den milda grad att jag idag är helt beroende av receptböcker.
Fast jag i andra sammanhang tycker mig vara en ganska påhittig typ tycker jag det är så oerhört skönt med recept där det står exakta anvisningar (det bästa är om till och med salt- och pepparmängden är angiven, så jag inte behöver improvisera alls!). Vissa kokboksförfattare är så pålitliga att jag vet att deras recept levererar (hm, var det inte nån här som hade just det ordet som rys-ord?), det är bara att bläddra fram till något som ser gott ut och kocka loss. Varje vecka när jag planerar maten sitter jag och tittar i våra receptböcker, väljer ut sånt som jag har lust att laga, eller sånt som ser gott ut, eller sånt som jag vet att är gott, och skriver en lista. Parallellt med detta gör jag upp en inköpslista, jag är så fruktansvärt organiserad att min lärare i huslig ekonomi skulle skratta av lycka. Sen handlar nån av oss och sen behöver man inte bekymra sig om matplaneringen på en hel vecka. Det är världens bästa system.
Jag tycker vi äter väldigt god mat här hos oss. Och jag tar absolut inte äran för den godheten, det handlar ju om att jag, eller vi, är bra på att läsa innantill, duktiga på att följa instruktioner, lydiga små slavar.
Tanken har emellertid slagit mig några gånger: kanske jag borde börja träna mig på att komma på egna recept och inte förlita mig så på sånt som andra har hittat på. Kanske jag borde bli bättre på att improvisera?
Fast å andra sidan: varför det? Det finns ju en massa bra recept och det är jätteinspirerande att prova på nya saker som jag vet att jag aldrig skulle komma på själv. Man kan ju faktiskt inte kräva av sig själv att man jämt ska vara påhittig och ivrig och hurtig och på topp.
Använder ni recept? Vilka böcker är era favoriter i så fall? Och om ni inte använder recept: hurudan mat lagar ni riktigt?
Jamie är min husgud. Jag klarar inte alltid av att se honom på TV, men Jamie Olivers kokböcker är guld värda. Hälften av den mat som lagas hos oss kommer ursprungligen från någon av hans böcker.
SvaraRaderaAnnars improviserar jag ganska mycket och kryddar hejvilt med vad som nu finns i skåpet. Det blir oftast gott, och nästan alltid ätbart...
Vi har en kokbok av jamie, men jag är inte helt såld på den, tycker han är lite hafsig, mäter vätskor i vinglas och så :) Ordning och reda, som sagt :)
RaderaJag lagar mat men det är fullkomligt omöjligt för mig att följa ett recept. Det tar för mycket tid. Lite dumt, för maten blir godare om proportionerna blir rätt.
SvaraRaderaJag tror att receptläsarförmågan går att träna upp. Jag är mycket snabbare på att läsa recept och fatta instruktioner än Caj, till exempel. Och för min del lönar det sig alla gånger, både för att det garanterat blir godare och för att jag slipper hitta på. Det gör jag ju oftast annars i livet, så det är skönt att luta sig tillbaka och bara göra som man blir tillsagd!
RaderaJag hör till den kategorin som har över en hyllmeter med kokböcker, klipper ut recept ur tidningar och sparar, men sen när jag väl ska laga mat googlar jag. I synnerhet sedan jag upptäckte pinterest... Men min favoritkokbok är Joanne Harris (hon med romanen Choklad) The French Kitchen. Jag har inte lagat många recept ur den men den är så fin rent estetiskt och det jag lagat ur den är jättegott.
SvaraRaderaHennes kokböcker har jag aldrig testat (har nog läst nån roman av henne, vill jag minnas). Jag ska se om jag hittar på bibban! Tack för tipset!
RaderaJag älskar också kokböcker, men är helt för dålig för att faktiskt bläddra i dem. Nu när vi äter mer vegetariskt kollar jag gärna recept, men gör nästan alltid nån egen twist. Jag kan inte HELT hålla mig till receptet, utan smakar mig fram. Samma med bakning, alltid mer kryddor och smak än receptet säger. Däremot måste ju mjöl, socker och ägg etc vara i rätt proportion till varandra för att det ska bli rätt.
SvaraRaderaLäs Mera vego om du inte har gjort det ren. Den är bra! Om inte annat så för att inspireras!
RaderaJag KAN inte laga mat från recept, vilket på ett vis är synd, eftersom vi därmed sällan äter mat som jag inte kan improvisera ihop (improviserar däremot gärna). Däremot kan jag inte baka något (ok, bröd skulle jag väl klara) utan recept. Kokböcker råder det ingen brist på, det är väl rebellen i mig som betraktar dem mer som inspirationskällor eller tips än faktiska instruktioner.. ; )
SvaraRaderaDet verkar vara jättevanligt att man ser på receptböcker som inspirationsböcker, inser jag nu, baserat på diskussionen här och på facebook. Det är så lustigt, för jag har aldrig ens tänkt tanken. Om jag ändrar på något i ett recept ser jag ju det nästan som ett misslyckande. Haha. Är tydligen väldigt bokstavstrogen när det gäller recept.
RaderaNär jag började laga mat (alltså när jag nyss flyttat hemifrån och var tvungen att lära mig laga annat än plättar, mannagrynsgröt, fisksoppa och kokt potatis som typ var vad jag snappade upp hemma) följde jag recept slaviskt. Det var liksom enda möjligheten att åstadkomma något som var någorlunda ätbart. men sådär gradvis var det som om allt receptläsande och matlagande satte sig mera i kreativiteten och muskelminnet än i läsförmågan. Numera har jag jättesvårt att följa ett recept till punkt och pricka. ofta tror jag mig veta bättre hur det ska vara (eller snarare hur jag vill ha det) än receptmakaren. Oftast funkar det på mitt sätt, men ibland ångrar jag att jag inte följde receptet.
SvaraRaderaDet bästa med att ha läst och följt alla de där recepten och tillbringat all den där tiden i köket som mer eller mindre förvirrad nybörjare är ju att jag tränade upp min förmåga att kombinera råvaror. Numera lagar jag hyfsat ofta rätter helt på inspiration eller ur minnet, och det är så skönt att det går att göra så.