Jag såg just på Facebook att en ny polischef utsetts på Åland. Första kommentaren under inlägget var "hon är ju riktigt snygg" eller nåt i den stilen.
Måste utseendet gå före allt annat, vara det första som är värt att kommentera? Före gratulationer till den nya befattningen kommer det utseendemässiga godkännandet, här nästan lite överraskat.
Det är inte det att utseenderelaterade komplimanger skulle vara otrevliga. Jag blir jätteglad när nån säger att jag är fin eller snygg. Jag säger ofta åt folk att de är fina och snygga när jag tycker det.
Men i sammanhang där det är något helt annat än utseendet som uppmärksammas och utseendet ändå hamnar i fokus blir det både osakligt och osmakligt. För vad har den nya polischefens utseende att göra med nyheten om hennes nya befattning, egentligen? Jag är säker på att mannen som skrev kommentaren inte menade något illa, tvärtom. Och på ett sätt gör det saken ännu värre. För det visar hur självklart det i vissa kretsar är att en kvinna i första hand betraktas som ett vandrande utseende och först i andra hand som någon som kan något.
Kan man få vara kompetent och snygg utan att det hela tiden påtalas att man inte bara är kompetent utan faktiskt också riktigt snygg? Hur vanligt är det att samma tankesätt tillämpas på offentliga män? Berätta om ni vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar