Semestern del 2

Nu har jag nog hållit er på halster tillräckligt länge, tycker jag. Förlåt. Och jag kanske överdrev en smula när jag skrev om allt oerhört som hände oss på Kolmården, nu när jag ser igenom bilderna inser jag att vårt besök där förmodligen var högst ordinärt. Men vi hade det jättebra.

På förhand hade det utlovats hällregn på både tisdag och onsdag, de två dagar vi vikt till Kolmårdsbesök, alltså. Vi höll tummarna, packade ner regnkläderna (dock inga stövlar) och åkte ändå. Och vi hade sån tur med vädret, ända till onsdag eftermiddag då himlen plötsligt öppnade sig.

Kolmården zoo är ett fint ställe. Visst hade jag hört mycket på förhand, både om sanslösa köer och om hur bra det är där, till all lycka skrämde väderprognoserna nog bort en del besökare och vi behövde inte trängas överdrivet mycket. Exempel 1: till safarin köade vi i en kvart. Exempel 2: Vi fick sitta på alla shower och rymdes in överallt, också fast vi inte kom i särskilt god tid. Exempel 3: När vi kom in andra dagen stod en av piraterna från delfinshowen vid entrén och hälsade oss välkomna tillbaka, innan han ens hade scannat våra biljetter. Känner man ingen besökarna från dag till dag kan antalet inte ha varit extremt stort (eller så var det Cajs kännspaka hår som var avgörande, haha).

Entrén

Björnarna (en hette Varulven, det tyckte jag var lite kul)

Idun testade att gå på lina

Vi såg på schimpanser. Och gorillor. Och Gibbon-apor.

Tigrarna

Vi åt glass medan vi tittade på kamelerna. Bra kombo.

Det allra bästa var rovfågelshowen. Så otroligt mäktigt!

Här kommer en berguv flygande, till exempel.

En av gibbon-aporna

På safarin bongade vi en struts med tre ägg

Vi såg giraffer

En av delfinerna hade fått en unge

Lovis och Idun åkte berg- och dalbana 

Jag var nog den enda som kramade Lille Skutt...

... men det var mest för att Edda inte hade vågat annars

Vi fick veta en massa intressant om elefanter

Caj drack kaffe bredvid savannen

En snöleopard låg lugnt på en hög sten och blickade ut över skogen

Vi såg till och med ett lodjur på vägen ut

Sen försökte vi ta en systemkameraselfie. Det var lite svårt.

Och när vi kom tillbaka till vårt air bnb somnade barnen i en lycklig hög

 Jag är själv lite kluven till det här med djurparker, särskilt delfinerna. (Om ni inte sett dokumentären Blackfish på Netflix: gör det. Superintressant och tankeväckande. Och hemskt.) Å andra sidan kanske det är viktigt att se de här djuren för att få en respekt för dem i det vilda också. Och de djur som finns i djurparkerna är åtminstone inte i riskzonen för att bli utsatta för tjuvskytte. De såg friska och väl omhändertagna ut, en av skötarna vi pratade med sa att tapirerna, som i vanliga fall är riktig enstöringar, är keliga och vänskapliga. Varpå ropade hon på en av dem, den höjde genast huvudet och svarade med ett lustigt ljud. Haha.

Sen kom regnet. Vi hade precis slagit oss ner i Mexican corner för att äta lite och satt under tak, vilket var tur. Människorna rusade mot ingångarna och det kändes som om nästan alla gick hem på en gång. Vi åt klart i lugn och ro, sen tittade vi ännu på vargarna och ett lodjur och körde tillbaka till vårt boende.

Regnmängderna var väldigt stora. Men vi hade regnkläder.

En klassisk kolmården-bild, tror jag.