Idag är det 198 år sedan sagokungen Zacharias Topelius föddes. Eftersom jag, i likhet med honom, är uppvuxen i Nykarleby, och
dessutom har samma yrke som han (dessvärre misstänker jag att likheterna slutar där) fick jag den stora äran att komma och berätta lite om livet som författare för gymnasieeleverna.
Jag gillar skolbesök i allmänhet, men det är extra trevligt att bli inbjuden till skolor jag själv har gått i. Jag var supernervös dagen innan (man borde ju vara mer avslappnad på hemmaplan, men jag tyckte faktiskt att det var lite läskigt, mycket för att det ju var gymnasiet och inte ett lågstadium där folk i allmänhet är rätt okritiska), fast när jag väl var på plats var det bara roligt, jag hade absolut inget att oroa mig för. Eleverna lyssnade artigt på vad jag sa och skrattade till och med lite ibland. Dessutom fick jag skolans senaste årsbok, som var jättefin (själv satt jag med i årsbokskommittéen för den allra första årsboken som gavs ut i Topeliusgymnasiet, som förstås ser helt ålderdomlig ut nu, men som är väldigt rolig att läsa).
|
Bild knyckt från Topeliusgymnasiets facebooksida |
På söndag flyger jag iväg till Åland där jag ska vara nästan en hel arbetsvecka och åka runt i högstadierna på inspirationsturné inför en skrivtävling. Dessutom ska jag sova på hotell och träffa trevliga vänner, hoppas jag (jag har bara hört av mig till en ännu, så jag håller tummarna för att de andra också har tid med mig). Och sen är det Runebergsvecka med en massa biblioteksprogram här i Jakobstad. Och Educamässa i Helsingfors. Och så ska jag skriva två kapitel till på läseboken mitt i allt det här också. Det mesta i pratväg är förberett så från och med söndag är det bara att hänga med i svängarna och använda mig av allt material jag har förberett.
Men fast jag gillar skolbesöken ser jag redan fram emot mitten av februari då jag kommer hinna skriva oavbrutet igen. För det älskar jag.
JA! Jag har tid. Hör av dig när du vet när du är fri (och har ork ...) så ses vi i någon form (tex kan du komma på familjemiddag i vanlig ordning).
SvaraRaderaFå se nu då om vi ses eller inte. Jag hoppas ännu på att bli frisk, men det ser mörkt ut..
Radera