Nej nej, ingenting har hänt. Jag orkar bara inte blogga. Det är just därför jag inte bloggar.
Igår fyllde jag 36 till exempel. Största delen av dagen tillbringade jag i framsätet i vår bil, eftersom vi förflyttade oss från Borgå till Jakobstad. Det är en evighetsresa. Varje gång, i december, när vi kör den här sträckan, håller vi på att gå av av tristess. Vi är ingen bra bilfamilj, särskilt inte i decembergrått ösregnsdunkel. När vi var vid Parkano, ungefär, började vi sjunga julsånger. Och annat. Vi sjöng "till Österland vill jag fara" säkert femton gånger. Det var roligt, men sen blev det tråkigt igen. Det är så mörkt och det finns ingenting att göra. Vi har lekt upp alla billekar för länge sedan.
Hem kom vi i alla fall, till sist. Och nu är vi här. Här är lika skitigt och eländigt som vanligt. Det är lönlöst att städa, för fint blir det inte med en megaleverans golv- och takbräder som fyller det enda rum vi potentiellt skulle kunna börja vistas i så småningom. Men det blir värre av att inte städa, så lite måste man fast ingen vill. Så oinspirerande. Bah.
I väntan på att min blogg ska bli lite intressantare kan ni gärna följa med i Fibuls julkalender. En drös barnboksförfattare som komponerar en kedjeberättelse nu i december. Varje dag får den nya skribenten nya anvisningar. Det är roligt. Och svårt, det går nämligen inte att gå tillbaka och redigera när man en gång har lämnat ifrån sig sin text. På Fibuls blogg hittas julkalendern.
Jag älskar meningen "Här är lika skitigt och eländigt som vanligt" och så tänkte jag att ja ... precis så är det ju hemma hos oss också. Sen kom jag ihåg att ni ju faktiskt renoverar och att vi inte har den minsta ursäkt. Älskar ändå meningen. Och GRATTIS på födelsedagen. För mig är alltid 6 december lika mycket din födelsedag som självständighetsdag.
SvaraRaderaVi har räddat många bilresor med ljudböcker. Doktor Proktor läst av Helge Skoog är hittills den största succén. Funkkar för alla åldrar.
SvaraRaderahttps://www.storytel.se/doktor-proktors-pruttpulver-bok-1177