En kakelugn i guld

Har ni julstämning? Inte jag. Igår, när vi var på glögg hos trevliga vänner och såg att de hade en julstjärna som lyste blev jag riktigt förvånad. Jag har på något sätt inte alls dykt in i advent på samma sätt som jag brukar.

Hela vårt hus ser nämligen ut som en motorväg i snöstorm, jag övervägde faktiskt att fotografera kaoset idag och lägga ut bilderna på nätet. Någon stressad december-stressare kunde kanske få tröst. Men det är ju klart att jag inte hann med det heller, vi hade nämligen ett innertak som skulle målas, en glasruta som skulle bytas ut, en middag som behövde tillredas och en veckohandling som behövde planeras och verkställas.

Jag brukar vara en julmysare av stora mått. Jag kokar julgodis och lyssnar på musik och njuter. Och även om jag fortfarande inte på långt när har julstämning tänker jag mig att det kanske blir extrabra sen, när (okej OM) vi hinner renovera klart till julafton. Så jag stretar på och märker faktiskt nästan inte ens att jag missar något.

Vi ska hyra en golvslipningsmaskin på måndag, har vi tänkt. Vi får också besök av sotaren. Mellanväggen i barnens nya rum ska byggas nästa vecka, fönstren kommer den 21:a och kakelugnen är klar. Tapeterna till hallen och en av vardagsrumsväggarna har kommit så långt som till Åbo. Vi har ny spis och ugn till köket som är färdiga att installeras, vår platsbyggda köksbänk kommer förhoppningsvis inom en vecka, och vi vet (så där vagt i alla fall) vad vi vill ha för väggar i Iduns rum. Idag önskade hon sig en gyllene kakelugn, och det tror jag faktiskt skulle bli snyggt (den befintliga färgen måste ändå målas över), så det ska vi också hinna med. (Men kanske inte före julafton. Nån måtta får det ändå vara.) Så det blir bättre hela tiden, det här renoverandet. Men det är långt ifrån klart.