Just nu håller vi på att måla, måla, måla. Och tapetsera. Jag har tapetserat hallen i den här tapeten idag. Det är småhysteriskt och glatt och blev fint. Men fortfarande har vi inte bestämt oss vad vi ska måla för färg i vår nya farstu, den som kommer före hallen med den färgsprakande tapeten. Vi har varken golv eller väggar där ännu. Eller alltså det är klart vi har golv och väggar, men vi har inget PÅ golvet och väggarna. Eftersom man kan se tapeten jag länkade till ovan samtidigt som man ser golvet och väggarna i farstun behöver de passa ihop. Vitt är inget alternativ eftersom det kommer bli ursmutsigt så fort. Och vi måste göra något åt väggarna i morgon eftersom elektrikern kommer på måndag och han gärna ville att ytorna skulle vara klara.
Snälla bloggläsare, hjälp mig! Kom med era bästa idéer före i morgon klockan tolv då prisma öppnar. För då måste vi köpa färg.
20 december 2015
12 december 2015
En kakelugn i guld
Har ni julstämning? Inte jag. Igår, när vi var på glögg hos trevliga vänner och såg att de hade en julstjärna som lyste blev jag riktigt förvånad. Jag har på något sätt inte alls dykt in i advent på samma sätt som jag brukar.
Hela vårt hus ser nämligen ut som en motorväg i snöstorm, jag övervägde faktiskt att fotografera kaoset idag och lägga ut bilderna på nätet. Någon stressad december-stressare kunde kanske få tröst. Men det är ju klart att jag inte hann med det heller, vi hade nämligen ett innertak som skulle målas, en glasruta som skulle bytas ut, en middag som behövde tillredas och en veckohandling som behövde planeras och verkställas.
Jag brukar vara en julmysare av stora mått. Jag kokar julgodis och lyssnar på musik och njuter. Och även om jag fortfarande inte på långt när har julstämning tänker jag mig att det kanske blir extrabra sen, när (okej OM) vi hinner renovera klart till julafton. Så jag stretar på och märker faktiskt nästan inte ens att jag missar något.
Vi ska hyra en golvslipningsmaskin på måndag, har vi tänkt. Vi får också besök av sotaren. Mellanväggen i barnens nya rum ska byggas nästa vecka, fönstren kommer den 21:a och kakelugnen är klar. Tapeterna till hallen och en av vardagsrumsväggarna har kommit så långt som till Åbo. Vi har ny spis och ugn till köket som är färdiga att installeras, vår platsbyggda köksbänk kommer förhoppningsvis inom en vecka, och vi vet (så där vagt i alla fall) vad vi vill ha för väggar i Iduns rum. Idag önskade hon sig en gyllene kakelugn, och det tror jag faktiskt skulle bli snyggt (den befintliga färgen måste ändå målas över), så det ska vi också hinna med. (Men kanske inte före julafton. Nån måtta får det ändå vara.) Så det blir bättre hela tiden, det här renoverandet. Men det är långt ifrån klart.
Hela vårt hus ser nämligen ut som en motorväg i snöstorm, jag övervägde faktiskt att fotografera kaoset idag och lägga ut bilderna på nätet. Någon stressad december-stressare kunde kanske få tröst. Men det är ju klart att jag inte hann med det heller, vi hade nämligen ett innertak som skulle målas, en glasruta som skulle bytas ut, en middag som behövde tillredas och en veckohandling som behövde planeras och verkställas.
Jag brukar vara en julmysare av stora mått. Jag kokar julgodis och lyssnar på musik och njuter. Och även om jag fortfarande inte på långt när har julstämning tänker jag mig att det kanske blir extrabra sen, när (okej OM) vi hinner renovera klart till julafton. Så jag stretar på och märker faktiskt nästan inte ens att jag missar något.
Vi ska hyra en golvslipningsmaskin på måndag, har vi tänkt. Vi får också besök av sotaren. Mellanväggen i barnens nya rum ska byggas nästa vecka, fönstren kommer den 21:a och kakelugnen är klar. Tapeterna till hallen och en av vardagsrumsväggarna har kommit så långt som till Åbo. Vi har ny spis och ugn till köket som är färdiga att installeras, vår platsbyggda köksbänk kommer förhoppningsvis inom en vecka, och vi vet (så där vagt i alla fall) vad vi vill ha för väggar i Iduns rum. Idag önskade hon sig en gyllene kakelugn, och det tror jag faktiskt skulle bli snyggt (den befintliga färgen måste ändå målas över), så det ska vi också hinna med. (Men kanske inte före julafton. Nån måtta får det ändå vara.) Så det blir bättre hela tiden, det här renoverandet. Men det är långt ifrån klart.
7 december 2015
Tips om en rolig julkalender
Nej nej, ingenting har hänt. Jag orkar bara inte blogga. Det är just därför jag inte bloggar.
Igår fyllde jag 36 till exempel. Största delen av dagen tillbringade jag i framsätet i vår bil, eftersom vi förflyttade oss från Borgå till Jakobstad. Det är en evighetsresa. Varje gång, i december, när vi kör den här sträckan, håller vi på att gå av av tristess. Vi är ingen bra bilfamilj, särskilt inte i decembergrått ösregnsdunkel. När vi var vid Parkano, ungefär, började vi sjunga julsånger. Och annat. Vi sjöng "till Österland vill jag fara" säkert femton gånger. Det var roligt, men sen blev det tråkigt igen. Det är så mörkt och det finns ingenting att göra. Vi har lekt upp alla billekar för länge sedan.
Hem kom vi i alla fall, till sist. Och nu är vi här. Här är lika skitigt och eländigt som vanligt. Det är lönlöst att städa, för fint blir det inte med en megaleverans golv- och takbräder som fyller det enda rum vi potentiellt skulle kunna börja vistas i så småningom. Men det blir värre av att inte städa, så lite måste man fast ingen vill. Så oinspirerande. Bah.
I väntan på att min blogg ska bli lite intressantare kan ni gärna följa med i Fibuls julkalender. En drös barnboksförfattare som komponerar en kedjeberättelse nu i december. Varje dag får den nya skribenten nya anvisningar. Det är roligt. Och svårt, det går nämligen inte att gå tillbaka och redigera när man en gång har lämnat ifrån sig sin text. På Fibuls blogg hittas julkalendern.
Igår fyllde jag 36 till exempel. Största delen av dagen tillbringade jag i framsätet i vår bil, eftersom vi förflyttade oss från Borgå till Jakobstad. Det är en evighetsresa. Varje gång, i december, när vi kör den här sträckan, håller vi på att gå av av tristess. Vi är ingen bra bilfamilj, särskilt inte i decembergrått ösregnsdunkel. När vi var vid Parkano, ungefär, började vi sjunga julsånger. Och annat. Vi sjöng "till Österland vill jag fara" säkert femton gånger. Det var roligt, men sen blev det tråkigt igen. Det är så mörkt och det finns ingenting att göra. Vi har lekt upp alla billekar för länge sedan.
Hem kom vi i alla fall, till sist. Och nu är vi här. Här är lika skitigt och eländigt som vanligt. Det är lönlöst att städa, för fint blir det inte med en megaleverans golv- och takbräder som fyller det enda rum vi potentiellt skulle kunna börja vistas i så småningom. Men det blir värre av att inte städa, så lite måste man fast ingen vill. Så oinspirerande. Bah.
I väntan på att min blogg ska bli lite intressantare kan ni gärna följa med i Fibuls julkalender. En drös barnboksförfattare som komponerar en kedjeberättelse nu i december. Varje dag får den nya skribenten nya anvisningar. Det är roligt. Och svårt, det går nämligen inte att gå tillbaka och redigera när man en gång har lämnat ifrån sig sin text. På Fibuls blogg hittas julkalendern.