Prylar prylar prylar

Varning: detta inlägg kommer att handla om prylar, delvis elektroniska, samt om positiva konsumtionserfarenheter. Inlägget är ett samarbete med materialisten i mig och mig själv (öh?).

Poängen med reklam är oftast att de potentiella kunderna ska få en känsla av att de verkligen behöver vissa saker, och att de därför inte kan låta bli att köpa det som utannonseras. Alla har vi ramlat dit någon gång och köpt något som vid närmare eftertanke inte alls är nödvändigt. Sen ligger prylen där i skåpet och tar upp plats.

Det är inte det jag ska skriva om nu. Utan motsatsen. Jag tänkte lista grejerna som jag någon gång fått eller köpt och som verkligen inte samlar damm. Varsågoda:

• Spikmattan, som alla skulle ha för några år sedan. Jag tror jag fick den när jag fyllde 29. Den är helt fantastisk och jag använder den ofta. Om jag har svårt att varva ner, svårt att slappna av eller annars bara vill sova extradjupt en natt, då somnar jag på spikmattan. Efter ett tag brukar jag vakna av mig själv, plocka bort den och sova vidare. Gott gott. (Bara av att skriva om det blir jag helt dåsig, faktiskt.)
• Min yogamatta, som min svåger gav mig till julklapp när jag väntade Edda. Jag hade önskat mig den, men var i så dåligt skick då (foglossning) att jag inte använde den på många månader. Men från och med att hon var tre månader ungefär, ja då har jag använt den många gånger i veckan, nästan varje dag till och med. En helt fantastisk sak att ha i sin ägo.
• Hushållsassistenten, som vi köpte när den Caj hade med sig från sitt barndomshem började ha för mycket ljud. Den är jättetung och kostade mycket men har verkligen varit värd sitt pris. Jag bakar mest bröd i den, i medeltal en gång i veckan.
• Projektorn. När Lovis var liten, innan vi fick Idun, övertygade min käre make mig om att det kunde vara smart att skaffa en projektor och en stor duk så vi skulle kunna se på film lite större än i min lilla laptop-skärm. Jag var tveksam till en början, men alltså OJ vad vi har använt den. I snart åtta år har vi haft den och vi ser på allt i den. Senast igår: ett avsnitt Africa (en Netflix-dokumentärserie om Afrikas djur och natur, som vi tittar på med barnen som fredagsmys) och senare Anchorman 2. 
• Espressomaskinen som vi fick till bröllopsgåva. Eller ja, den första har gått sönder, men vi hittade en ny, identisk, och den används flitigt.
• Läsplattan. Eller läsplattorna, min första läste jag ju tills den tog slut. Nu har jag en Nook, med upplyst skärm. Praktiskt. (Tips: det är bra att ha kort till många bibliotek, att låna över nätet går ju att göra varifrån som helst.)

Och på tal om bibliotek, nu ska jag ställa mig i ordning och gå till stadsbiblioteket för mitt sedvanliga långa lördagsskrivarpass. Idag: korrekturläsning av den ombrutna versionen av Den falska Bernice (tack Pia, suveränt layoutat, jag är i och för sig inte alls överraskad) och två stipendieansökningar. Samt förhoppningsvis tid och ork att reda ut de senaste kapitlen i mitt nuvarande projekt, så jag kan stormskriva vidare på det i morgon.