Veckosaldo

Jag har skrivit över 3500 ord den här veckan och är mycket nöjd. Särskilt med tanke på hur oerhört trögt det kändes att komma igång med skrivandet igen efter det långa jullovet. Precis som alla andra som skriver (väl?) pendlar jag mellan hybris och grovt självförakt. En sekund tycker jag att det jag har skrivit är alldeles fantastiskt, nästa undrar jag hur jag kan vara så dum att jag tror att det här någonsin ska bli en bok nån vill läsa. Eller en bok nån ens kan förstå. Eller en bok överhuvudtaget, inget hör ju ihop ännu, för sjutton. Och medan den här inre, totalt meningslösa dialogen pågår är det bara att bita ihop, försöka låta bli att byta över till Facebook, och skriva vidare. Ju mer jag tränar på att faktiskt lyda när jag mentalt piskar mig vidare, desto mer inser jag att det faktiskt går att göra just så här. Skriva vidare trots att jag för det mesta inte har en aning om vad jag gör. Framåt går det ju ändå, om än långsamt.