15 januari 2015

En av många beskrivningar av mig som mamma

"ALLT BLIR BARA SÄMRE OCH SÄMRE OCH SÄMRE DÅ DU ÄR MED! VÅRA KOMPISAR FÅR ALLT OCH VI FÅR INGENTING! DU LIGGER JU BARA PÅ SOFFAN OCH BESTÄMMER!"

11 kommentarer:

  1. Skrattade väldigt mycket åt detta Malin! :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag med, men inte så att någon såg...

      Radera
  2. Väldigt tacksam uppgift, det här att vara förälder. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja oj oj. Jag får riktigt hålla mig ibland för att inte bli den där hemska martyren som med darr på stämman påpekar att "efter allt jag gjort för dig..." Men ibland känns det verkligen så. T.ex. när barnen tycker att JAG ska städa deras rum trots att jag städar och tvättar så gott som allt annat utom just det.

      Radera
  3. Igenkänningsfaktorn är hög.. Och det värsta (fast det borde jag inte grubbla på så mycket) är att det troligen bara blir värre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, vi måste ta de tankarna senare. Det är både härligt och hemskt när man märker hur mycket smartare ens barn blir med tiden, också när det gäller att gräla och säga saker som tar precis där det gör som mest ont. Det här var dock inte en sån gång, jag tyckte mest det var talande att hon tycker jag ligger på soffan och bestämmer. Just i den stunden var det helt korrekt, även om jag nu inte skulle påstå att det är mitt vanligaste härskarställe.

      Radera
  4. Svar
    1. Då är vår dessutom både ful och hemsk. Ändå ligger jag där hela tiden. Tydligen.

      Radera
  5. Hahhaha! Nämen Malin, ligger du nu bara där på soffan dagarna långa och härskar över dina stackars barn?!
    Här är det liknanade ljuva ord (bara att snäppet fulare ordval kanske?!). Vi är så hemska idioter. Tvingar dem att läsa läxor och låter dem inte ha nåt liv! Vännerna får göra vad de vill och behöver aldrig göra som föräldrarna vill. :D Hur KAN vi vara så hemska och elaka? Vi har tom. diskuterat barnhem, DÄR sku de inte ha ett så hårt liv! (stackars små, då är vi endå av den slappare föräldrasorten :D )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det verkar så! Haha. Här har barnen föreslagit att de sak flytta till mina föräldrar eller till min bror (det var i och för sig inte en önskan som uttalades i vredesmod, utan ett förslag på en helt praktisk lösning till att en av döttrarna trivs så bra hos dem). De har också funderat på att flytta hemifrån så där annars bara. Och till våra förra grannar.

      Jag ser inte fram emot tonåren, just nu...

      Radera
  6. Skratt.... Härlig beskrivning.... :)

    SvaraRadera