I mitt lilla hus

Nu är semestern slut och jag har börjat jobba igen. Jag har hundratals mail som behöver gås igenom (mest spam), en nyutkommen bok som ska börja marknadsföras så småningom (hej Seniorkampen), ett soffbord som behöver målas, en stor yllematta som inte har anlänt ännu ... och en massa böcker som behöver skrivas, så klart. Tillräckligt att göra på jobbet, med andra ord. Allt är som vanligt. Bortsett från en stor förändring: jag sitter inte mitt i familjelivet och gör det! Nu har jag nämligen flyttat in till mitt lilla hus på gården. Här är råddigt och eländigt ännu, men mer färdigt än nånsin hittills, och det går faktiskt väldigt bra att sitta här och skriva redan nu, trots oredan. Här är tyst som bara vad (åh, så glad jag är över att jag valde vanliga elbatterier istället för luftvärmepump, de har inget ljud alls) och ingen stör mig! För det mesta alltså. Eftersom min stuga ligger cirka 60 meter från huset där vi numera bor är tröskeln lite högre för allehanda ärenden.

Och tror ni inte att PRECIS då jag hade skrivit det här så kom Edda och knackade på. Tur att jag inte hade börjat jobba ännu!