Allt med det eventuella bygget klaffar om vi vill, vi har hittat en duktig byggnadsingenjör, hon hinner ta sig an oss först i november, men om vi har bråttom lär det finnas en duktig arkitekt här i samma byggnad som jag sitter och jobbar i som eventuellt har tid. Finanserna är i skick, vi får låna mera. Jag har varit som en galopphäst på startlinjen, redo att kasta mig in i projektet med fart och fläkt så fort vi får chansen.
Men igår började vi plötsligt tänka om.
Ska vi faktiskt ge oss in på det här?
Vad gör vi sen när barnen flyttar hemifrån (visserligen är det mellan 7 och 10 år tills dess, men tiden går jättesnabbt numera, har ni märkt?) och vi sitter där med ett enormt hus som ekar tomt och som ska värmas upp?
Kommer vi att tycka att det är värt pengarna? Vi vet ju att sådana här projekt alltid blir dyrare än planerat.
Tänk om räntorna sticker iväg, då har vi ett mycket större lån att betala bort.
Kan vi på något sätt bygga om och optimera de rum vi har där hemma istället för att bygga ut?
Kan vi skala ner ännu mer på våra ägodelar, göra en ännu större satsning på smart förvaring och platsbyggda garderober, så vi ryms?
Eller kommer vi att bli galna när barnen, som bara växer och växer, bullrar in med sina vänner och saker och sånt, och de inte ryms nånstans?
Ni som har byggt, byggt om, byggt ut, vad säger ni? Är det värt det? Är processen så jobbig som jag föreställer mig? Tänker ni ibland att ni hellre hade gjort något annat för pengarna? Berätta allt, allt, allt.
Inforuta (utan ruta)
Vi bor i ett hus på 127,5 m2, totalytan är 140 m2. På övre våningen finns ett stort sovrum, ett genomgångsrum med toalett, ett sovrum till som är genomgångsrum till den lilla kallvinden som Idun hade som sovrum ett år.
På nedre plan finns en oerhört opraktisk hall (när man har tre barn och de har tusen kompisar), ett stort matrum, ett litet kök och ett vardagsrum med fönster åt tre håll. Ja och ett badrum med dusch och bastu också.
Åh va intressant! Här funderar vi också på utbyggnad. Bor med sambo, ett gemensamt barn, min dotter sen tidigare och sambons 2 barn varannan helg. Alla stora flickor sover nujust i samma rum,men jag vill gärna att dom har egna rum MEN de känns lite onödigt att bygga ut (2nya sovrum + nytt kök och Vardagsrum) när hans barn är så sällan här. Sen sitter man där ensam med stort hus,va gör man då?!
SvaraRaderaNå det är just det jag tänker, att det skulle vara bra att ha ett flexibelt hus som funkar både för större och mindre konstellationer. Finns sådana? Om man hittar en skicklig planerare kanske det går att genomföra.
RaderaJag läste kommentarerna på din fb, och vill ge följande perspektiv: det är inte alls sagt att barnen flyger ut när de är 18-19, för att inte återvända på annat än nån enstaka söndagsmiddag. De kanske bor hemma jättelänge. De kanske bor hemma länge och har därtill en partner som i praktiken mer eller mindre också bor hos er. De kanske flyttar bort, för att flytta tillbaka en tid senare. Förhållanden kraschar, och tillvaron i övrigt likaså, inte minst när man är ung vuxen. Så jag tycker inte att man ska fokusera så jättmycket på när ungarna flyger ut - det är inte sagt att huset blir tommare, det kanske tvärtom blir fullare. Men. Man kan ändå aldrig förutspå framtiden, så därför tycker jag att ni ska utgå enbart från nuet. Behöver ni mera space NU? Bygg ut!
SvaraRaderaVi behöver inte mera space nu. Men om vi behöver det om ett par år borde vi ju påbörja processen nu. Väntar vi blir det klart först när det har gått alltför mycket tid.
RaderaSen tänker jag att du också kan tänka på ett eventuellt eget arbetsrum/skrivrum hemma, sen när barnen flyttat, det sparar mycket pengar i hyra.
SvaraRaderaNå jo. Å andra sidan kan man ju låta bli att bygga ut och istället välja att skaffa ett litet, mycket mångsidigare gårdshus. Vi funderar på ett sånt alternativ just nu.
RaderaSant, ett gårdshus har ni ju varit inne på förut också. Jag vill ha ett sjukt stort hus, har jag insett. Jag vill ha mycket av allt, jag är bara sån, jag får nästan lite panik om jag upplever att något är trångt/för lite. Men så är ju verkligen inte alla, och ni pratar ju konsekvent om att leva mindre och prioriterat. Man kan nog inte se på andra i det här fallet, försöker jag säga. Bara ni vet vad ni behöver.
RaderaVi är i ganska likadan situation, barnen är 10, 6 och 1 år och vi har bestämt oss för att köpa större. Jag vill att barnen vill vara hemma som tonåringar, och då måste det finnas utrymme där de kan vara med sina kompisar. Som Sara säger här ovan, det är inte sagt att de flyttar ut direkt vid 18-19. Vi tänker oss att vi kommer att bo åtm de följande 20 åren i det större huset. Vi har valt att tänka och fokusera på nuläget, då vi behöver mera utrymme.
SvaraRaderaJag tror faktiskt vi börjar luta åt andra hållet, att optimera det vi redan har. Hoppas vi båda har valt det som passar vår familj bäst.
RaderaDet är ju det viktigaste, att vi känner oss tillfreds med våra val. Då blir det bra!
RaderaSen vet man ju inte hur och var man själv vill bo när barnen har flyttat ut.Kanske vill ni bo halva året utomlands och halva året i en lägenhet i någon stad i Finland.Bygg bara,om det är till nytta ens 10-15 år är det absolut värt det!
SvaraRaderaFast om vi börjar bygga nu och är klara om ett par år så är det kanske bara 8 år tills den äldsta flyttar. Det är ju mindre än tio. Så kanske det INTE är värt det då :)
RaderaMin mamma köpte ett egnahemshus för något år sedan, ett litet hus som är helt perfekt storlek för 2 personer.. Men hon är nog av åsikten att huset egentligen är för litet, speciellt när min bror kommer på besök, och då är han ensam (än så länge) hon kommer väl att flyga i taket den dagen när (och om) han vill komma och hälsa på med en hel familj! Vårt hus är annars stort, men har dåligt med sovrum (uppenbarligen var eget space inget man satsade på för en sisådär 100+ år sedan) så det blir lite svettigt här också sen då barnen vill ha egna rum, såvida vårt sovrum inte flyttar ner en våning (vilket jag inte vill) Men ja, förstår nog er synpunkt också, är inte heller förtjust i jättestora halvtomma hus, men att ha rum för övernattande gäster är å andra sidan härligt!
SvaraRaderaJag tror också att ett hus för 2 personer skulle upplevas som för smått ifall man vill att folk ska hälsa på och bo hos en. Men vi har ju mycket större än så, och folk kan sova över hos oss, flera nätter till och med, så länge vi andra i familjen kan tänka oss att ge upp våra egna rum under tiden (det kan vi). Eller så länge gästerna kan tänka sig att sova i vardagsrummet.
RaderaIntressant diskussion! I vårt fall handlar det inte om att bygga till, mer om att bygga om. Övre våningen har två sovrum, nedre våningen har ett. Som det är nu delar barnen på ett rum där uppe och jag och maken huserar i det andra. Det är tillräckligt stort för att rymma, förutom sovrumsfunktionen, också syhörna plus skrivbordshörna. Den enkla lösningen, för att barnen ska få varsitt rum (det börjar vara dags nu känner vi alla när storebror är 9 och lillasyster 7), vore att jag och maken flyttar ner till rummet på första våningen (nu tv-rum och gästrum) och att barnen får varsitt rum på övre våningen. Problemet är bara att barnen bra kunde klara sig på mindre rum än de två på övre våningen, medan vi blir utan alla andra funktioner utom sovrum om vi flyttar ner till rummet som är betydligt mindre. Det krångligare och dyrare alternativet är att bygga om ena gaveln på vinden så att två rum blir ett och barnen får de rummen, men det innebär nya hål för fönster och därmed påverkas hela fasaden.
SvaraRaderaJag förstår dilemmat. Vi blir ju också tvungna att ändra på fasaden om vi bygger om det där största sovrummet till två, men å andra sidan får vi knappast ens grunden till utbyggnaden fixad för samma summa, så slutresultatet är ändå (förhoppningsvis) mycket billigare.
RaderaOch så kan man alltid trösta sig genom att sätta saker och ting i perspektiv. Jag tittade just på ett fint hus i Mariehamn som kostade 330 000. Man får ganska mycket för halva den summan här.... :)