Jag råkade klicka in mig på ett klipp (via Facebook) som handlade om the Big One, alltså den där jättestora jordbävningen som, när den kommer, förväntas förstöra hela den amerikanska västkustremsan. Tydligen har man undersökt de senaste 10000 åre och utläst att en sådan här jordbävning dyker upp med ungefär 240 års mellanrum. Det är redan 310 år sedan sist, och mycket annat tyder också på att det bara är en tidsfråga tills det blir en jättebävning (9.2 på Richterskalan, är spådomen).
Det här får mig att tänka på några saker.
1) Hur liten människan är i den stora världen. Här går vi omkring och mallar oss och startar krig och utrotar djur, bygger kärnkraftverk, roffar åt oss mycket mer än vi behöver och är förfärliga i största allmänhet. Men det enda som egentligen behövs för att förgöra oss är att några kontinentalplattor makar på sig litegrann.
2) Hur skyddade vi är här i Finland. Inga tsunamis, stora jordbävningar, markbränder, orkaner, snöskred eller annat hotar oss. De farligaste djuren vi har är huggormar och fästingar. Det värsta som kan hända i naturkatastrofväg här är väl när det svämmar över i Vassor (jag försöker inte förminska det, det är ju hemskt när det händer, men sällan föreligger väl fara för många miljoner människoliv?) eller när det blir riktigt kallt. Men vi är många som har vedspisar och system som gör att vi till och med klarar av kylan utan el, åtminstone ett tag. Det pratas i och för sig om en ny liten istid. Fast jag föreställer mig att en istid inte uppstår över en natt, så också där hinner vi åtminstone dra härifrån om det behövs.
3) Jag började fundera på vad som händer med "alla" kärnkraftverk i USA om det kommer en jättevåg. Eftersom jag inte alls har koll på kärnkraften i Amerika googlade jag och blev rätt överraskad: i östra USA finns tydligen rätt många, men i Californien verkar det bara finnas ett. Ett! Och på hela den västra halvan finns det bara tre. Hur kan vi motivera att vi behöver ett nytt i Finland om man klarar sig med totalt tre stycken i den västra halvan av USA? Nu är det här förstås bara resultatet av en snabb googling, men ändå. (Jag skulle gladeligen skära ner på min elanvändning ytterligare bara Pyhäjokikraftverket inte byggs.)
Sånt här tänker jag också på med jämna mellanrum. Speciellt kombinationen av naturens storhet & kraft och förmåga att tillintetgöra oss mänskor på något ögonblick bara, och sen hur mycket vi också hjälper till med att på sikt göra den här planeten obeboelig. Det här med bidöden osv.
SvaraRaderaOch jo, har också tänkt på hur skyddade vi är här i Finland. Men jag har också hört att istiden kommer över en natt typ, allt fryser direkt. (Minns inte källan). Man har typ ingen chans att hinna fly ens. Och så finns det en risk med om elnätet av nån anledning slås ut mitt i vintern - vi har liksom inte så många dagar på oss då heller att ta oss någonstans.
Nå väl, jag ska inte måla fan på väggen (fast jag gillar ju att tänka på katastrofer!)
Jag gillar också att tänka på katastrofer. Och förstås (vilket egentligen är helt osannolikt) ser jag mig själv som en av dem som överlever. Jag har kanske läst lite för många dystopier skrivna ur jag-perspektiv.
RaderaOm istiden kommer över en natt är vi dödens. Men det går ju fort då, åtminstone.