Dagens citat

"Alltså internet får mig att må psykiskt dåligt. Det tar ju aldrig slut."

Ja, det kan tyckas konstigt att jag väljer att citera mig själv här på bloggen, särskilt som bloggen finns på internet och den redan handlar om mig alldeles tillräckligt utan att jag behöver och citera mig, till råga på allt. Men. Exakt det här sa jag just till Caj och jag kände samtidigt jag uttalade orden hur sant det är, så sant att jag måste skriva upp det här. Lite som med rymden, nästan.

Å ena sidan erbjuder Internet hur mycket användbart som helst, å andra sidan är det ett svart hål som äter upp mig tills timmarna bara rinner ut mellan tangenterna och det bultar bakom pannbenet och det enda jag har sett är vad hundratals människor har delat med sig av för länkar (t.ex. en hund som såg sin husse. Det var hemskt sött.) Internet är som en konstig drog eller nåt. Varje kväll sitter jag och känner hur jag hela tiden är på väg bort från datorn, jag ska bara kolla det ena och det andra, och så är klockan plötsligt halv elva, halv tolv eller något ännu värre (fast det händer sällan) och jag vet att jag kommer vara trött i morgon. Också. Det är stressigt och obehagligt och jag vet inte när det blev så här, att jag inte riktigt vill sitta här men ändå dras till skärmen som ett gem till en neodymmagnet.