Min syster och min svåger gav mig Stella Parlands och Linda Bondestams bok Katastrofer och strofer om slummer och stoj till julklapp när den just hade kommit ut. I drygt tio år har jag haft boken i min ägo. Jag tycker om den, mycket, både texterna och illustrationerna. Det är något underbart lekfullt och frisläppt och snudd på galet i både texterna och bilderna.
Dikter om öden och döden, som Stella skrev tillsammans med sin kusin Annika Sandelin några år tidigare, hade jag den stora ynnesten att få se live i Åbo medan jag studerade. Den är fortfarande min främsta poesiupplevelse, jag tror jag aldrig har varit så känslomässigt engagerad i poesi som den gången. Jag skrattade tills jag fick kramp samtidigt som jag nästan dog av beundran över deras briljans. Åh. Och nu när jag kollade upp om boken alls finns att fås längre såg och kom jag ihåg det här, som står på Sets hemsida: "I stället för en förteckning på utgivna böcker – detta var nämligen bådas debut – meddelar författarna sina kommande verk. Sålunda får vi veta att Stella Parland år 2008 planerar att ge ut ”En bils död” och följande år ”Lyrik och andra paranojor”, medan Annika Sandelin planerar storverket ”Traktorparaden (band I – XIII)” åren 2010-2030 och sina memoarer ”Okunskap och fördärv” år 2063."
Det känns nästan fräckt att jag som inte ens kände Stella Parland personligen ändå är så bedrövad av hennes död. Mitt facebook-flöde har brusat av hennes dikter idag. Men jag beundrar hennes alster kolossalt. Och att hon aldrig kommer kunna skriva igen får mig på riktigt att gråta.
Hummelvisa
Lilla, lilla älsklingshumla
natten kom
den natten kom
mossan blomma och granbarren mumla
fönstret ditt stod på glänt
natten kom
den natten som
alla vindar för dig hade vänt
Vart tusende år kanske det sker
att galaxernas sång når ända hit ner
och får dig att minnas att allt kunde vara
så mycket större och vackrare bara
du vågade flyga dit upp där du tror
att bara de stora och mäktiga bor
Ja, det är bara så hemskt. En enorm förlust . Och fruktansvärt sorgligt.
SvaraRaderaJag har faktiskt inte läst nåt av henne (hur kommer det sig??), men alla dikter folk har postat har gjort mig direkt till ett fan. Så hemskt att en så ung människa går bort, men fint att hon ändå hunnit skapa mycket som vi kan ta del av.
SvaraRaderaJag drömde i natt att du hade gett ut en bok där sidorna var av tyg, antingen lapptäckssydda eller grytlappsvirkade, och så hade du sytt fast små dreadsflätor från eget hår lite här och där i boken. Jag minns inte vad boken handlade om för jag var för fascinerad av ytan!
SvaraRaderaGåshud av dikten.
SvaraRaderaJa Malin, Stella Parlands ord är så otroligt vackra, berörande - väcker obeskrivliga känslor! Jag menar, lyssna nu (är tvungen att urepa): "Sov i nattens gräshoppssång/ ljuvt i farmors skokartong...". Du vet nog. Och jag lever mig minst lika mycket in i "Hummelvisa"...!
SvaraRaderaStella Parlands bortgång har berört också mig så på djupet och gjort mig stundvis helt mållös. Det skär i hjärtat ibland. Livet är en berg-och-dal-bana av känslor, händelser och upplevelser - för oss alla. Men jag får också krafter och åter krafter av så mycket som händer omkring mig, av allting, och jag är så tacksam över det.
Jag tror jag förstår eller kan föreställa mig precis vad du menar Malin.