tag:blogger.com,1999:blog-2144021549738534082.post107830497581553194..comments2024-03-28T10:47:13.551+02:00Comments on en gul apelsin: Bakgrunden till förra inläggets frågaMalinhttp://www.blogger.com/profile/01206342913134193140noreply@blogger.comBlogger4125tag:blogger.com,1999:blog-2144021549738534082.post-82535575857765701652012-03-15T08:55:38.534+02:002012-03-15T08:55:38.534+02:00Intressant läsning! I vår fyrapersonersfamilj finn...Intressant läsning! I vår fyrapersonersfamilj finns ingen så stor vän av ordning att det skulle göra nån större skillnad, men vi flyttade ju för nästan två månader. Av två gigantiska leksakslådor är en ännu ouppackad, och barnen tycks inte vara medvetna om att en hel del av deras saker ännu saknas. Först tänkte vi vänta med lådan tills deras rum är målat, men nu börjar jag tvivla på att de alls ska få tillbaka sakerna. En endaste grej har vi tagit ur lådan, som E frågade efter. Resten då? Inte ens jag minns vad som finns där... I vilket fall som helst kommer jag inte att ge dem hela lådan med ett glatt "tadaa!", istället går jag nog igenom sakerna med mitt mamma-veto först. <br /><br />/grym förälderMalinJohannahttp://malinjohanna.wordpress.comnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2144021549738534082.post-24082876154622141582012-03-14T09:28:27.576+02:002012-03-14T09:28:27.576+02:00Nämen vad skönt att höra att någon annan är utsatt...Nämen vad skönt att höra att någon annan är utsatt för samma utmaningar. Men vi verkar ha hittat en lösning (även om den inte är långsiktig). De får bara ha fram lite, lite leksaker åt gången. Allt annat är introttat i mitt arbetsrum för tillfället, men nu när de har så här lite blir det faktiskt inget bråk om att de skall städa upp dem, de städar ganska snällt, och frågar inte ens efter flera leksaker.<br /><br />Jag tror det blir enklare sedan när de har varsitt rum, men det är ganska länge tills dess. Som det är nu delar de till och med säng, men det ändrar vi på inom några dagar, så då kanske man kunde satsa på något system där leksakerna är i lådor under sängen, eller så.<br /><br />Tack för uppmuntran i alla fall, det kanske löser sig!Malinhttps://www.blogger.com/profile/01206342913134193140noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2144021549738534082.post-75136098063324080722012-03-14T09:28:24.176+02:002012-03-14T09:28:24.176+02:00Nämen vad skönt att höra att någon annan är utsatt...Nämen vad skönt att höra att någon annan är utsatt för samma utmaningar. Men vi verkar ha hittat en lösning (även om den inte är långsiktig). De får bara ha fram lite, lite leksaker åt gången. Allt annat är introttat i mitt arbetsrum för tillfället, men nu när de har så här lite blir det faktiskt inget bråk om att de skall städa upp dem, de städar ganska snällt, och frågar inte ens efter flera leksaker.<br /><br />Jag tror det blir enklare sedan när de har varsitt rum, men det är ganska länge tills dess. Som det är nu delar de till och med säng, men det ändrar vi på inom några dagar, så då kanske man kunde satsa på något system där leksakerna är i lådor under sängen, eller så.<br /><br />Tack för uppmuntran i alla fall, det kanske löser sig!Malinhttps://www.blogger.com/profile/01206342913134193140noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-2144021549738534082.post-6741459309620049062012-03-10T21:38:18.663+02:002012-03-10T21:38:18.663+02:00Nu låter det så bekant att jag måste kommentera; v...Nu låter det så bekant att jag måste kommentera; vi tampas (tampades) med precis samma saker här dagligen. Exakt samma. Och jag har tutat ut exakt samma filosofi om att man ska klara av att hålla reda på sina egna saker, annars har man för mycket. Precis med dessa ord! Har inget annat svar än att två loftsängar med indelning i leksaker tillhörande barn nr. 1 och leksaker tillhörande barn nr.2 osv till barn nr. n hjälpte oss så himla mycket att jag vill rekommendera det. Plötsligt blev de mer villiga att hålla reda på sina saker då de var deras egna, på deras eget område. Förut gnällde de ju bara på varandra att den andra inte städar, varför ska jag? Dessutom har vi fått skaffat en massa små lådor och korgar som de kan kasta allt krafs i, och jag har godkänt att så länge krafset inte ligger på golvet är vi alla nöjda. Det faktum, att krafset är helt hullerombuller i lådorna orkar jag inte längre befatta mig med. När de söker något specifikt krafs säger jag bara kolugnt att de får lov att städa lite noggrannare nästa gång. Ha. Bollen är nu i deras händer. Om jag tvingas städa tynger jag bara allt in i någon låda eller korg, helt på måfå. Jag, den neurotiska jungfrun. Det handlar om överlevnad.Mimmihttps://www.blogger.com/profile/10830900822998506331noreply@blogger.com