Jag är hemma från Helsingfors bokmässa, den sista bokmässan för i år, och bestämde mig på tåget hem att jag inte skulle jobba i dag. Men det är lite svårt, för med några minuters eller halvtimmars mellanrum längs med dagen har jag kommit på något jag borde ta itu med.
Men nej.
Det fick vänta.
Jag försöker lära mig hur viktigt det är med vila och återhämtning.
Bokmässan var jätterolig! Programmängden var alldeles lagom: fyra framträdanden, två intervjuer, två fester och ett möte, allt detta fördelat på fyra dagar. Jag hann med netflix, stickning, luncher och till och med att gå på stan (pyttelite, men ändå) däremellan.
Det jag gillar mest med bokmässan i Helsingfors är att jag får träffa så många bekanta där. Det jag gillar sämst är att allt är så yrt, det är svårt att koncentrera sig på att prata med en person ordentligt eftersom allt rör på sig hela tiden runt en, ljudet och alla som går förbi får mig att tappa koncentrationen helt och hållet. Nu är det skönt att vara hemma i lugnet och tystnaden (nåja, det där gällde mest under dagen då alla barn var på sina respektive ställen, hehe).
29 oktober 2018
23 oktober 2018
Mitt program på Helsingfors bokmässa
I morgon åker jag ner till Helsingfors på bokmässa, i sällskap av Ellen. Trots att det ska bli höstens tredje bokmässa tycker jag det ska bli roligt! Utöver själva mässprogrammen händer allt möjligt trevligt, som ambassadmottagning, förlagsfest och träff med olika människor jag inte ser så ofta. Dessutom är mitt program lite mer utspritt, jag har fyra programpunkter på tre dagar, vilket betyder att jag inte behöver stressa det minsta. Jee.
Hoppas vi ses där!
Hoppas vi ses där!
25.10 kl. 10.30-12.00
Ellen Strömberg, Eva Frantz, Malin Klingenberg, Alfred Backa
Litterär speeddating
Kom på helt sjuuukt bra litterär speeddating på bokmässan. X3Ms morgons programledare Simon & Märta bjuder årets hetaste finlandssvenska författare på en glass och diskuterar ämnena i deras böcker, allt från det komiska till det som gör mest ont. Alfred Backa hoppar in, ståuppar och är allmänt skojig.
Kl. 10.30 Kaj & Ted, 10.40 Eva Frantz, 10.50 Alfred Backa, 11.00 Maria Turtschaninoff, 11.10 Ellen Strömberg, 11.20 Alfred Backa, 11.30 Dea Solin, 11.40 Malin Klingenberg Arr: Förlaget, Schildts & Söderströms, Yle X3M
Intervjuare Märta Westerlund och Simon Karlsson
Fiskehamnen
25.10 kl. 12.30
Malin Klingenberg, Eva Frantz
Show för slukaråldern
Vi bjuder alla barn som börjat läsa och behöver böcker att sluka till en rolig bokklubb där de får träffa författarna som skriver just precis för dem.
Arr: Schildts & Söderströms, Förlaget
Intervjuare Larrie Griffis
Toukola
26.10 kl. 11.30
Karin Erlandsson, Malin Klingenberg
Gäckande, outgrundliga inspiration
Varifrån kommer inspirationen och fantasin, går de att locka fram? Möt tre prisbelönta finlandssvenska författare och fantasiexperter, tre goda vänner som bor långt från varandra men använder sociala medier för inspiration och kollegialt stöd.
Karin Erlandsson, Malin Klingenberg och Maria Turtschaninoff
Arr: Schildts & Söderströms, Förlaget
Intervjuare Janina Orlov
Fiskehamnen
28.10 kl. 13.00
Malin Klingenberg
Årets barnboksskörd
Bokåret är full av fantastiska finlandssvenska barnböcker. Här får du tips om läsning för hela familjen, från böcker för babysar och dagisbarn till ungar i slukaråldern! Minna Lindeberg, Malin Klingenberg, Intervjuare Sanna Sofia Vuori
Arr: Förlaget, Schildts & Söderströms
Blåbärslandet
22 oktober 2018
Standard
Jag tänker här lista saker jag alltid återkommer till, inom olika kategorier. Mina standardlösningar på livet, helt enkelt.
Standardfrisyren
Knåkan. Så klart. Ibland försöker jag med hästsvans också, särskilt nu då mitt hår är lite kortare, men jag har märkt, genom livet, att så fort det bara är möjligt så är det knåka som gäller igen.
Standardstädningen
Det första jag oftast vill att ska vara i skick är köket. Det är viktigt att köksbänkarna och matbordet är avtorkade, till exempel. Även om det skulle vara städat på alla andra ställen förstör smuliga och flottiga köksytor allt för mig. Så där på det stora hela tycker jag det är viktigare att det är upplockat än att det är dammfritt i alla hörn.
Standardkläderna
Tights och klänning eller en skön tröja. Och yllesockor, utan strumpor under. Huvudsaken är att jag lätt kan hoppa ur tröjan och sockorna och yoga lite, då andan faller på (det har hänt alltför sällan på sista tiden, men just yogade jag en kvart. Å, så skönt det var!)
Standardfrukosten
Havregrynsgröt, faktiskt. Gärna med äppelmos eller lingonsylt, och lite salta nötter på. Och en stor kopp svart te (helst Keisarin morsian) med mjölk i.
Standardbakverket
Kanske Leilas cupcakes med sån flådig glasyr på. De är lätta att baka, goda att äta och fina att titta på. Om jag riktigt vill slå på stort gör jag dekorationer i sugarpaste, men det var mera förr, då jag var mer ambitiös och mindre intresserad av att vila.
Standardkvällsrutinen
Borsta tänderna. Kissa. Tvätta bort smink. I den ordningen, nästan utan undantag. Sen klär jag på mig pyjamasen och lägger mig i sängen. Så ligger jag och läser en stund innan jag somnar. Allra helst somnar jag mellan 10 och 11 nån gång, men tyvärr blir det ofta senare.
Standardhälsningsfrasen
Inser att jag inte har en aning om hur jag brukar svara i telefon. Trots att jag själv skrev den här rubriken. Dumt. Antagligen säger jag hej, men det kan hända att jag också svarar något lite personligare. T.ex. hej mamma (om det är hon som ringer) eller hallååå? med mystiskt tonfall, om det är Caj. Fast nu kan det hända att jag bara hittar på igen.
Standardvärderingarna
Haha: att man ska ha ett korrekt språk, säger Idun som sitter bredvid mig. Själv tänker jag: att man ska vara snäll och tänka på andra (här suckar Idun och skakar på huvudet och säger typiskt dig). Att man ska tacka nej om man har för mycket att göra. Att man ska respektera andra t.ex. genom att inte avbryta, genom att komma i tid osv (fast här misslyckas jag ibland och skäms i olika grad, beroende på hur punktliga andra i sällskapet är). Att man inte ska ljuga. Att man ska våga ta konflikter även då det är jobbigt, men göra det snällt. Att man får vara arg, men inte elak. Och en massa andra saker, antagligen.
Standardmotionen
Yoga, promenader och zumba. Ibland funderar jag på att börja styrketräna, men det verkar lite tungt, så jag börjar aldrig.
Standardmusiken
Alltså jag blir sämre och sämre på att upptäcka ny musik. Istället börjar jag lyssna på äldre musik hela tiden. Det bästa jag vet är att lyssna på 50-talsmusik i jultider. Mmmm. Jag vet inte riktigt vad det ger mig, men det är något med stämningen som sprids av det raspiga ljudet, de gamla rösterna, och alla riktiga instrument.
Standardhandarbetet
Att sy. Jag stickar också sockor från och till, men oftast syr jag. Inte så att jag håller på med något projekt hela tiden, men med jämna mellanrum får jag ett ryck. Oftast syr jag klänningar. Åt mig själv.
Standardsamtalsämnet
Just nu pratar jag bara om hur vi ska bo här hemma. Hur vi ska rymmas, hur vi ska lösa det att vi har ett eller rentav två rum mindre än vi vill ha. Jag har ältat det här i månader nu, och har kommit så pass långt nu att jag har haft en byggare här för att diskutera och mäta upp en eventuell tillbyggnad/nybyggnad. Nu väntar jag på en offert. Få se vad som händer sen.
Standardhänget
Här i Jakobstad umgås vi mest med våra kompisar Simon och Christin och deras barn. Och i övrigt umgås vi mest med Jonas och Saija och deras barn, och mamma och pappa.
Standardhumorn
Jag skrattar mest åt Caj och barnen, av uppenbara skäl. Caj har en särskild ordhumor som jag skrattar mycket åt. Och alla barnen är roliga på sitt eget sätt. Och så skrattar jag åt Kristen Wiik på snl.
Standardingredienser då jag skriver
Uppfinningar. Kidnappade rektorer. Tvillingar och trillingar. Människor med ett storhetsvansinne som får dem på fall.
Standardfrisyren
Knåkan. Så klart. Ibland försöker jag med hästsvans också, särskilt nu då mitt hår är lite kortare, men jag har märkt, genom livet, att så fort det bara är möjligt så är det knåka som gäller igen.
Standardstädningen
Det första jag oftast vill att ska vara i skick är köket. Det är viktigt att köksbänkarna och matbordet är avtorkade, till exempel. Även om det skulle vara städat på alla andra ställen förstör smuliga och flottiga köksytor allt för mig. Så där på det stora hela tycker jag det är viktigare att det är upplockat än att det är dammfritt i alla hörn.
Standardkläderna
Tights och klänning eller en skön tröja. Och yllesockor, utan strumpor under. Huvudsaken är att jag lätt kan hoppa ur tröjan och sockorna och yoga lite, då andan faller på (det har hänt alltför sällan på sista tiden, men just yogade jag en kvart. Å, så skönt det var!)
Standardfrukosten
Havregrynsgröt, faktiskt. Gärna med äppelmos eller lingonsylt, och lite salta nötter på. Och en stor kopp svart te (helst Keisarin morsian) med mjölk i.
Standardbakverket
Kanske Leilas cupcakes med sån flådig glasyr på. De är lätta att baka, goda att äta och fina att titta på. Om jag riktigt vill slå på stort gör jag dekorationer i sugarpaste, men det var mera förr, då jag var mer ambitiös och mindre intresserad av att vila.
Standardkvällsrutinen
Borsta tänderna. Kissa. Tvätta bort smink. I den ordningen, nästan utan undantag. Sen klär jag på mig pyjamasen och lägger mig i sängen. Så ligger jag och läser en stund innan jag somnar. Allra helst somnar jag mellan 10 och 11 nån gång, men tyvärr blir det ofta senare.
Standardhälsningsfrasen
Inser att jag inte har en aning om hur jag brukar svara i telefon. Trots att jag själv skrev den här rubriken. Dumt. Antagligen säger jag hej, men det kan hända att jag också svarar något lite personligare. T.ex. hej mamma (om det är hon som ringer) eller hallååå? med mystiskt tonfall, om det är Caj. Fast nu kan det hända att jag bara hittar på igen.
Standardvärderingarna
Haha: att man ska ha ett korrekt språk, säger Idun som sitter bredvid mig. Själv tänker jag: att man ska vara snäll och tänka på andra (här suckar Idun och skakar på huvudet och säger typiskt dig). Att man ska tacka nej om man har för mycket att göra. Att man ska respektera andra t.ex. genom att inte avbryta, genom att komma i tid osv (fast här misslyckas jag ibland och skäms i olika grad, beroende på hur punktliga andra i sällskapet är). Att man inte ska ljuga. Att man ska våga ta konflikter även då det är jobbigt, men göra det snällt. Att man får vara arg, men inte elak. Och en massa andra saker, antagligen.
Standardmotionen
Yoga, promenader och zumba. Ibland funderar jag på att börja styrketräna, men det verkar lite tungt, så jag börjar aldrig.
Standardmusiken
Alltså jag blir sämre och sämre på att upptäcka ny musik. Istället börjar jag lyssna på äldre musik hela tiden. Det bästa jag vet är att lyssna på 50-talsmusik i jultider. Mmmm. Jag vet inte riktigt vad det ger mig, men det är något med stämningen som sprids av det raspiga ljudet, de gamla rösterna, och alla riktiga instrument.
Standardhandarbetet
Att sy. Jag stickar också sockor från och till, men oftast syr jag. Inte så att jag håller på med något projekt hela tiden, men med jämna mellanrum får jag ett ryck. Oftast syr jag klänningar. Åt mig själv.
Standardsamtalsämnet
Just nu pratar jag bara om hur vi ska bo här hemma. Hur vi ska rymmas, hur vi ska lösa det att vi har ett eller rentav två rum mindre än vi vill ha. Jag har ältat det här i månader nu, och har kommit så pass långt nu att jag har haft en byggare här för att diskutera och mäta upp en eventuell tillbyggnad/nybyggnad. Nu väntar jag på en offert. Få se vad som händer sen.
Standardhänget
Här i Jakobstad umgås vi mest med våra kompisar Simon och Christin och deras barn. Och i övrigt umgås vi mest med Jonas och Saija och deras barn, och mamma och pappa.
Standardhumorn
Jag skrattar mest åt Caj och barnen, av uppenbara skäl. Caj har en särskild ordhumor som jag skrattar mycket åt. Och alla barnen är roliga på sitt eget sätt. Och så skrattar jag åt Kristen Wiik på snl.
Standardingredienser då jag skriver
Uppfinningar. Kidnappade rektorer. Tvillingar och trillingar. Människor med ett storhetsvansinne som får dem på fall.
21 oktober 2018
Man kan ju tänka på allt möjligt
Det har varit ganska lugnt och skönt med höstlov. Vi har gjort trevliga saker som att fira Idun som har fyllt elva, ätit middag hos Simon och Christin, åkt på åttaårskalas till Marias familj i Nedervetil, till Vasa för att hälsa på Jonas & Saija, tittat på Ultimate Beastmaster (vi har bara ett ynkligt avsnitt kvar av säsong tre nu, buhu. Men det är finalen, jippii) och igår var Caj och jag riktigt vilda och började titta på Crazy Stupid Love på Netflix klockan ELVA! Då borde jag ju egentligen redan ha sovit, men efter att ha tittat en liten stund ville jag titta färdigt och jag kom mig i säng först efter klockan ett nån gång. Nu förstår jag att det här är helt normalt för många, men jag är hemskt kvällstrött och älskar att gå och lägga mig om kvällarna numera. Men ja, Crazy Stupid Love är (fortfarande, har sett den förr) en superb film, rolig, romantisk och lite sorglig på sina ställen. Och det finns så många parallellberättelser som alla är intressanta på sitt sätt.
Just nu kokar jag äppelmos (tänk att det ännu går att plocka äpplen i oktober) och städar lite här eftersom det är skitigt och råddigt. Jag målade aldrig Eddas skrivbord som jag sa på instagram att jag skulle göra. Nu har jag börjat överväga att kakla golvet i tamburen istället (vi kom aldrig till skott då vi renoverade och har haft en kuramatta där istället i tre år). Man kan ju tänka på allt möjligt utan att faktiskt göra något har jag märkt. Både synd och lite skönt.
Just nu kokar jag äppelmos (tänk att det ännu går att plocka äpplen i oktober) och städar lite här eftersom det är skitigt och råddigt. Jag målade aldrig Eddas skrivbord som jag sa på instagram att jag skulle göra. Nu har jag börjat överväga att kakla golvet i tamburen istället (vi kom aldrig till skott då vi renoverade och har haft en kuramatta där istället i tre år). Man kan ju tänka på allt möjligt utan att faktiskt göra något har jag märkt. Både synd och lite skönt.
12 oktober 2018
Barn i olika takt
Idag fyller Idun år. Vi har tagit det ganska lugnt, jag sov ovanligt dåligt och var trött och slapp, och hennes kalas ordnar vi först senare, så vi gick ut och åt, for via butiken på vägen hem och köpte godis och såg på en film. Jag önskar så att vi alla kunde titta tillsammans, men barnen är totalt på olika nivå just nu. Edda vill allra helst titta på typ Greta Gris eller något annat, så hon sitter ofta i ett annat rum och kollar på ipaden och vi andra fyra tittar via datorn med projektorn. Det känns USELT, fast ingen annan än Caj och jag verkar tycka att det är jättesorgligt. De gånger vi tvingar alla att se på samma sak blir det Ultimate Beastmaster eller något bakningsprogram. Eftersom Idun fyllde år fick hon välja film, och hon valde en som Edda var helt ointresserad av och som alla andra ville se, så Edda bad om att få titta på Musse Pigg i sitt rum istället, vilket hon gjorde. Med jämna mellanrum sprang nån av oss (oftast jag) till trappan och ropade HUR GÅR DET? ÄR DET BRA? GÅR DET BRA? och hon svarade (lite frånvarande) att allt var okej. Vi tittade på Sierra Burgess is a Loser. Bra film. Men fattar inte att den var 7+, vi var alla överens om att det mesta nog hade gått över huvudet på de sjuåringar vi känner och själv har varit.
Det är så otroligt skönt att vara hemma efter en helt galen septembermånad. Jag räknade ut att jag och Idun var ifrån varandra mest: 18 dagar, eftersom hon var på lägerskola också, och inte samtidigt som jag var på mina resor. Galet. Men vi har klarat det bra, och nu är jag tacksam och nöjd med så händelselösa dagar som möjligt. Jag håller mig mest hemma (utom förra helgen då jag var till Åbo på bokmässa och i morgon då Hanna och jag drar en ordkonstledarutbildning), sminkar mig inte, byter sällan kläder och duschar bara i nödfall. Jag sover så mycket jag bara kan och har börjat skriva på ett nytt projekt den här veckan, och det är roligt och lätt! Så fantastiskt kul att få skriva då det känns så ibland. Nästan så det är synd att ta höstlov nästa vecka, men alla barnen är lediga, och vi vuxna ska också vara det!
Det är så otroligt skönt att vara hemma efter en helt galen septembermånad. Jag räknade ut att jag och Idun var ifrån varandra mest: 18 dagar, eftersom hon var på lägerskola också, och inte samtidigt som jag var på mina resor. Galet. Men vi har klarat det bra, och nu är jag tacksam och nöjd med så händelselösa dagar som möjligt. Jag håller mig mest hemma (utom förra helgen då jag var till Åbo på bokmässa och i morgon då Hanna och jag drar en ordkonstledarutbildning), sminkar mig inte, byter sällan kläder och duschar bara i nödfall. Jag sover så mycket jag bara kan och har börjat skriva på ett nytt projekt den här veckan, och det är roligt och lätt! Så fantastiskt kul att få skriva då det känns så ibland. Nästan så det är synd att ta höstlov nästa vecka, men alla barnen är lediga, och vi vuxna ska också vara det!