24 september 2012

the Secret

Jag måste ännu blogga lite till om Attraktionslagen. Jag bläddrade i boken The Secret- Hemligheten, som ganska långt verkar handla om samma saker som jag bloggade om här.

Bland annat två saker jag läste fick mig att ifrågasätta teorin ännu mer. Låt mig citera:

1. "Varför tror du att en procent av befolkningen tjänar omkring 96 procent av alla pengar? Tror du att det bara är av en händelse? Det är ordnat på det sättet. De vet något. De känner till Hemligheten ..."

Kom igen. Det finns som sagt begränsat med tillgångar. Att 1% av befolkningen tjänar 96% av alla pengar beror på att de övriga 99% inte gör det. Om alla skulle bli stenrika skulle ingen vara det, om ni förstår vad jag menar. Att några har massor med pengar är helt beroende av att andra inte har det.

2. Se dig själv leva i överflöd, så kommer du att dra till dig det. Det fungerar alltid, för alla människor.

Kom igen. Hur kan man säga så? Alla kan absolut inte leva i överflöd. Det FINNS inte sådana resurser på jorden. Och just därför är det så outsägligt egoistisk och girigt att försöka roffa åt sig mera när vi redan har det så bra (jag tvivlar nämligen på att det är riktigt fattiga människor som hinner fördjupa sig i the Secret).

Sen undrar jag en annan sak. Varför skall det här med Hemligheten handla så mycket om den personliga framgången och rikedomen? Ifall the Secret fungerade på riktigt undrar jag varför man inte uppmuntrar anhängarna att kanalisera all tankekraft till att göra världen bättre för dem som verkligen har det illa ställt. Det känns minst sagt fånigt att visualisera hur man drar till sig en Ferrari bara för sitt eget höga nöjes skull när man en gång (enligt teorin alltså) skulle ha chansen att få fred på jorden, slut på hungersnöden, ta kål på alla våldsbrott och rätt och slätt göra jorden till ett paradis.

19 kommentarer:

  1. Vi tänker i lite samma banor, så ja, jag håller med :) Bloggade om det här för ett tag sedan och tipsades om några länkar, t.ex. visste jag inte att det har kommit en fortsättning på The Secret som heter The Power. Recension av den hittar du här: http://www.nytimes.com/2010/09/26/books/review/Chabris-t.html?pagewanted=all&_moc.semityn.www

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och din kloka kusin citerade en film där doktorn frågade en lyriskt lycklig dampatient vem som lider i stället för henne. Det summerar det hela ganska bra, tycker jag.

      Radera
    2. Jag läste ditt blogginlägg nu (hade tydligen missat det tidigare) och vi är HELT överens. Haha, vilket kul experiment med att söka jobb till Oprah. Det är nästan så man kunde tänka sig att de skulle ge dig jobbet bara för att bevisa att det FAKTISKT FUNGERAR. Kanske du borde ha kontaktat dem i alla fall...

      Den där recensionen är också strålande. Tack för länken!

      Radera
    3. Haha, kanske jag borde ha gjort det! Kanske jag innerst inne var rädd för att faktiskt få jobb där? Kanske jag tror på The Secret mot min vilja... Huvva. Men seriöst, det mest skrämmande är att så otroligt många har det där som sin religion. Det är som ormen i lustgården all over :)

      Radera
  2. Boken i fråga ligger på mitt bord just nu. Om jag säger så här: jag tror inte på allt jag läser, jag tar många delar med en nypa salt och vissa omvandlar jag för att de skall passa mej.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker den känns så populärvetenskaplig och publikfriande att jag inte kan ta den på allvar. Tyvärr. Positivt tänkande tror jag som sagt på, men inte att man kan påverka utgången av ens liv helt och fullt med hjälp av det.

      Radera
  3. Haha! När jag läste ditt gårdagens inlägg tänkte jag kommentera att det låter just som the Secret. En bok jag blev rekommenderad och höll på att spy bara efter några sidor. Needless to say att jag inte läste den slut. Förutom det absurda i själva teorin "Visualisera att det dimper ner checker i stället för räkningar i postlådan" så tyckte jag också att hur lyckan definierades var riktigt äcklande. "Du kommer att få ett stort hus och fina bilar om du följer boken." Tack, det räckte för mig. Ett stort hus och fina bilar är faktiskt det sista jag vill ha.
    Men samtidigt så tycker jag inte heller att man ska underskatta kraften av positivt tänkande. Jag bara ifrågasätter tanken att bara materia kan bringa oss lycka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det där med checkar i brevlådan och märkliga sammanträffanden med lottovinster hos folk som har börjat visualisera att de vinner ger jag inte mycket för. Vem har INTE önskat sig en lottovinst? Det är klart att de flesta som lottar tänker på hur det skulle vara, och ifall man då vinner OCH har läst the Secret är det ganska uppenbart att man ser ett samband. Men som mannen i artikeln Sandra tipsade om ovan påpekade låter boken smidigt bli att lyfta upp alla de som inte har lyckats i sina strävanden.

      Jag tror att det är viktigt att träna sig i att tänka positivt, men som du ifrågasätter jag starkt tanken att det är materian som bär på lyckan. Det tror jag inte ett skvatt på.

      Radera
  4. Det är ju sjukt att tro att pengar är detsamma som lycklig. Jag kan inte ens säga nåt annat för jag blir irriterad. Bara sjukt.

    SvaraRadera
  5. Haha! Bra analys... har nog en känsla att man kan punktera hål på de flesta självhjälpsböcker om man vill... den här verkar osedvanligt dum och direkt oetisk...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan man säkert. Det sorgliga med den här typen av böcker är hur de gör stora pengar på folks förhoppningar om ett lyckligare liv... och sedan får folk som inte lyckas med metoderna att känna sig sämre eftersom de inte var tillräckligt bra på att kanalisera tankarna. Oetiskt är ordet.

      Radera
  6. Klokt!
    Ehrenreich slaktar f ö the secret - inte bara för dess innehåll utan för att den till åtminstone hälften består av citat andra djupingar i självförbättrarbranschen kläckt ur sig.

    Ett mässtips i sista stund förresten: Jag vet inte hur bra du kan Göteborg och bokmässan. Jag skulle inte våga skriva detta till Maria T - hon har ju bott i stan medan jag bara varit där totalt några veckor av mitt liv.
    Är du garvad mässbesökare kan du sluta läsa här.
    Även om det aldrig går att undvika helt är det en bra tumregel att köpa så lite mat som möjligt inne på mässan. Köerna är lika långa som priserna är höga.
    Varm mat kan man kila ut och äta om schemat tillåter. Annars är det bästa mat-tricket jag vet smörgåsaffären ett stenkast från entrén. (Det bör vara Berzeligatan. Rödgrön markis i närheten husomhelst.) Där ställer man sig i en kort kö med brevbärare och lagerarbetare och köper en köttbullsbaguette -eller något mer fantasifullt -för 25 spänn inklusive dryck. Med två sådana i väskan klarar man en rätt hård dag. (Åtminstone har det varit så de senaste åren. Hoppas stället finns kvar.)

    Jag önskar dig och alla andra en underbar mässa. Glöm inte att räkna berusade kändisar.

    U.J.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Urban. Hela upplägget på boken är inte särskilt proffsigt, man har satsat mer på att trycka i färg än på att göra innehållet trovärdigt.

      Men hej, tusen tack för mässtipset, jag har bara varit i Göteborg två gånger och det är länge sedan, så alla tips tas tacksamt emot! Jag skall gräva fram min göteborgskarta och pricka i Berzeligatan.

      Jag skall också försöka minnas att räkna berusade kändisar. Haha.

      Radera
    2. Hoppsan, jag har tur som har en fru med huvudet på skaft. Jag har läst fel på kartan. Berzeligatan är gatan som korsar längre fram. Jag menar givetvis södra vägen, den som leder från Korsvägen (trafikplatsen utanför mässan) in mot Götaplatsen.
      Hon påstår också att mackorna kostar 30 kr. Hoppas mitt misstag inte spräcker budgeten.

      Enklast är nog att kliva ut i korsvägen och se sig om efter en rödgrön markis.

      Lite längre fram på samma gata mötte vi en Göran Hägg som verkade ha svårt att gå, en natt för ett par år sedan. Lustigt nog är det nästan det jag minns bäst från den mässan.

      U.J.

      Radera
  7. Har du sett filmen som hör till boken? Den är ännu värre i budskapet om att det är saker och pengar som är lyckan på något vis. Jag fick kväljningar. När Hemligheten egentligen är fin och enkel och bra... konstigt med den kommersiella fokusen. Du är mycket klokare!

    SvaraRadera
  8. Det finns en Ica precis vid mässan (bakom den rättare sagt) där man kan köpa sallader etc. för en lite mindre peng... ska man prompt äta i huset så att säga, så rekommenderar jag att man tar hissen upp till Skybaren vid Gothia och äter en räkmacka. Bara for the sake of it :)

    Hemligheten och allt vad därtill hör är en tanke som är lika påklädd som kejsaren en gång i tiderna. Och ett bra sätt att lägga skulden för div. misslyckande och motgångar på folk själva: du ville inte tillräckligt mycket. Oma vika, typ.

    Ett slags sekulär framgångsteologi?

    SvaraRadera
  9. Världens sämsta bok! Tänkte också tipsa om "Gilla läget" av Barbara Ehrenreich som totaldissar boken och mycket annat lika tramsigt.

    SvaraRadera